Artikel från NA 20200203

Snöbristen har varit närmast total i länet i vinter, januari sju–åtta grader varmare än normalt enligt SMHI, och konstsnöspåret i Ånnaboda kunde bara erbjuda spår under några dagar runt nyår.

För att kunna genomföra klassiska Wadköpingsloppet beslutade arrangörsklubben Karlslund om en flytt till värmländska Långberget, 26 mil bort, där den 38:e upplagan av tävlingen kördes på söndagen.

Men mildvädret har inte bara slagit mot arrangörerna – många andra i mellan-Sverige har helt sonika ställt in – utan också mot utövarna.

Som Karlslunds egen Olivia Hansson, 24. Fjugestatjejen, som numera bor i Örebro, har tagit totalsegern i den svenska långloppscupen två år i rad och vann Wadköpingsloppet i fjol – men kan räkna vinterns träningspass på snö på fingrarna.

– Jag var i Bruksvallarna en vecka på träningsläger, det är det. Annars har det nästan bara blivit stakmaskin och rullskidor. När jag kom till första tävlingen hade jag nästan inte varit på snö. Jag kände mig inte förberedd, hade glömt bort hur det är att tävla och nästan hur det är att åka skidor på snö, säger hon.

– Jag var i Bruksvallarna en vecka på träningsläger, det är det. Annars har det nästan bara blivit stakmaskin och rullskidor. När jag kom till första tävlingen hade jag nästan inte varit på snö. Jag kände mig inte förberedd, hade glömt bort hur det är att tävla och nästan hur det är att åka skidor på snö, säger hon.

Wadköpingsloppet blev tredje tävlingen, och den bästa hittills för Hansson. Hon låg tvåa inledningsvis, fick släppa Tunafors Hanna Lodin i slutet av det första av de fyra millånga varven och gjorde resten av tävlingen själv, med stora avstånd uppåt och nedåt. I mål var hon alltså trea, 3,5 minuter bakom segrande Sandra Olsson, Malung, men tre minuter före fyran Erika Stolpe, Filipstad.

– Det är lite svårt att ligga själv sådär, svårt att press sig, att veta hur fort man ska åka. Men jag fick lite tider av pappa som var med och coachade, så det gick helt okej. Det kändes som ett steg framåt jämfört med de andra tävlingarna i år. Det har varit lite segt och det beror väl på att man inte haft så många snötimmar och ingen tävlingsvana, men det känns som att man börjar komma tillbaka nu, säger Hansson.

– Jag brukar alltid köra med fästvalla, men i dag stakade jag faktiskt hela vägen. Det kändes som ett klokt beslut eftersom det var milt i går och hade frusit på under natten, så spåren var som isrännor. Klisterföre. Just att det blivit mycket stakmaskin och rullskidor gör också att jag känner mig starkare i stakningen än tidigare, så det kan bli stakning i fler tävlingar framöver.

Efter tre av fem deltävlingar är regerande mästaren Hansson nu tvåa i långloppscupen. Nästa helgs Västgötaloppet är uppskjutet, helgen därpå ska Bessemerloppet, som skulle ha utgjort finalen, köras. Återstår att se om någon av tävlingarna kan genomföras om vädret inte slår om.
Vinterns stora mål för Karlslundsåkaren är Vasaloppet och Nordenskiöldsloppet